söndag 8 augusti 2010

Brott & Straff!

Jag kom på det!
Knäckte koden!
Inte tusan behöver jag något jobb! Jag ska ju in i finkan! Gå direkt till fängelse utan att passera gå! Efter den här A-kasse perioden så är det tveksamt om jag någonsin får någon mer period, men det gööööör inget! För då sitter jag i finkan! & där mina vänner, kostar man billigt. Får ju till & med lite betalt. Lön, med andra ord.
Åh, jag ser bara fördelar.
Att inte behöva tänka tillexempel. I finkan så är det fasta & rediga rutiner.
Jag blir väckt. Får mat som jag, tack gud, inte har lagat själv. Jag får gå i myskostym exakt hela dagen. Det är ju ungrefär som livet ter sig även nu... Myskostymen är gjord i ett mjukt, sladdrigt matrial & jag behöver aldrig mer hålla in magen.
Någon annan har bestämt när jag ska motionera & när jag skall sköta min hygien.
Jag får en trevlig sysselsättning. Kanske blir det korgmålning, kanske blir det skruvsortering. Detta dagsverke får mig att känna mig nyttig & behövd. Det stärker min självkänsla. Då blir det lättare för mig att, senare, anpassa mig till samhället.
Det där med anpassning är viktigt i finkan. Dom kommer förmodligen att ge mig tillgång till mycket litteratur. Kanske läser jag upp mina usla betyg, kanske pluggar jag till begravningsentrepenör på distans. Det kanske till & med blir en spännande kurs i ett ämne som man aldrig har inresserat sig för tidigare... vilken möjlighet till fortbildning!
Jag räknar kallt med att ha regelbunden sex i finkan. Blir någons bitch. & ibland bli bortbytt till någon annan medfånge, för ett litet paket cigg eller en festlig drog... Ombyte förnöjer.
Jag kommer att ligga i mitt chambre separeé & tomglo. Fjärran från allt vad räkningsbetalning & arbetlöshetsförsäkring heter.
Kanske gjuter terapeften, ja det är klart att jag får gå i terapi så mycket jag vill, (anpassningen ni vet..) tillräckligt med mod i mig så jag startar en teatergrupp. Vi spelar viktig & samhällskritisk teater. Inget jämmrans "Ryck mig i slipsen" här inte!
För detta framgångsrika initsiativ får jag ett stipendium & sänkt straff. Jag & mina medfångar åker på en bejublad turné genom Svea rike. Vi debatterar & disskuterar. Fortbildar & gestaltar. Alla som möter oss drabbas av akut Stockholmsyndrom. Visslar & applåderar. Kastar sina hattar mot skyn...
I & med min sänkta strafftid så bär jag nu fotboja.
Åhå! Då ringer dom från Kungliga Dramatiska Tejatern. Jag är en av dom nu. Jag & hustrumisshandlande akrörer spelar fintejater iförda pampiga sjörövarstövlar. Måste ju dölja fotbojorna. Vi larmar & gör oss till. Krumbuktar & kulinerar. Sedan går vi & dricker ett redigt stop öl! "Gutår, era gamla sjöbjörnar!!!" Vrålar jag till mina nyfunna vänner. "Gutåååååår!!" Vrålar dom lyckligt tillbaka. Ja, så kan det bli om man hamnar i finkan... Nu återstår det bara att fnula fram ett bra brott. Får nog fundera lite på det... mvh Raskolnikov

1 kommentar: