fredag 29 april 2011

Eld

I filmer & detektivserier så har alltid gangstrarna zippotändare.
När dom ska bränna upp sin husbil full med tortyredskap & bevis, så inhandlas det bensin, ofta i röd metalldunk. Sendan svättes denna vätska över det som flåbusen vill bli väck.
Mördaren svätter sedan ut en bensinlinje på ca femton till tjugo meter från sitt bål. Där står han en stund & begrundar... Vad är inte så noga.
Bara en liten stund av eftertanke.
Sedan tar han fram sin zippotändare.
Får fyr på den direkt, eftersom han nyligen bytt veke & fyllt på med bränsle.
Sedan släpper han zippotändaren & elden sprider sig snabbt mot utstakat mål.
Själv vänder han ryggen mot eländet & traskar mot nya bus & råkurr.
När han har hunnit en bra bit så exploderar hela faderullan men han rycker inte ens till.
Jag känner ingen med zippotändare. Det kanske är tur...
Tror inte att jag har sett röken av en zippotändare på kanske femton år.
Finns det zippotändare 2011?
Har ett minne av att det någongång på tidigt nittiotal lanseades ett zippotändarhölster. Mustiga män klädde sig i både mobiltelefonhölster & zippotändarhölster. Men detta var ju mycket länge sedan...
Jag skulle vilja träffa någon som fortfarande har zippotändare & fråga lite frågor.
Hur ofta måste man fylla på den?
Finns det reservdelar att tillgå?
Har tändaren någon inskription?
& hur tänker skumraskens nästa gång han skall tända en cigg? "Äsch! Var är min zippotändare? Ja, just jäklarns! Den kastade jag ju. Onödigt..."
Banditer som inte röker, måste dom &så ha en zippotändare?
Det som &så är lite undeligt är att skurken inte är det minsta orolig att det kan ha svätt bensin på hans kläder & händer. Han tar liksom förgivet att han har hällt prydligt & inte löper någon som hels risk att förvandlas till en levande fackla.
Det är kanske det han begrundar när han står av sina dramaturgiskt riktiga sekunder...
Men han tar risken. Varför då?
Ofta har ju inte filmen berättat om den samhällsutstöttes olycka... Kanske han saknar sin syster som försvann under mysti....
Åh, nu blev det mycket!
Nu får det vara färdingfunderat för i afton...

Erkännande av självutnämnd litteraturkritiker 2

Himlans långsamt går det.
Tveksam om jag orkar fullfölja...

onsdag 27 april 2011

Ut ur mitt system

Bleknosen har tassat runt på Intranätet.
Senaste tiden så har undertecknad lagt ner mycket av sin, vid det här laget inte så dyrbara tid, på att kolla bloggar.
Det var spännande.
Skrämmande.
Obegripligt.
"...Mina intressen är självutveckling, mina barn & Odd Molly..."
Käraste bloggdrottning, hur tar sig ditt Odd Molly intresse uttryck?
Är du intresserad av företagets utveckling? Dess börsnotering? Att köpa?
Odd Molly är ju bara plagg.
Kan man vara inresserad av plagg?
Man kan vara intesserad av kläder, design, men att viga sitt specialintresse åt bara ett märke verkar i mina blå en smula begränsande...
"... Oh, en sån intressant söm... "
Ett sådant intressant plagg, låt oss doktorera!
Odd Mollys vårkollektion 10 000 poäng: Den tovade vårkofta som presenterades vid visningen av O Ms kommande kollektion kommer att säljas i tre kulörer, Olivgrön med inslag av Neapels sjärnklara nätter, Granatäpple med terracottabakad Egyptisk jord &.....           TaaaTaTaTaTaaaaaaa! Vi ber burarna om ett svar.
"Jag tror att det kan vara Cirtonparfaitlight...."
Vi har fått ett svar från buren! Hemmamamman tillika bloggdrottningen har svarat Citronparfaitlight! Det är det rätta svaret & nu är vi uppe på 20 000 poängs nivån plus två bonussnurr på textilhjulet!
Fråga A:
Senhösten 2006 lanserade O M en huvudbonad inspirerad av Galapagosöarna... Vilket material tillverkades dessa "mössor" i? Fråga B: Hur många svenska riksdaler betalade O D sina återförsäljare i skåne syd som sommarbonus efter börslanseingen 2005-02-19? TaaaaTaTaTaTaaaaa! Får vi be om erat svar.
"På A svarar jag jerseychiffong & på B vet jag inte för jag är bara intresserad av plagg!"
Förlåt.
Jag måste få detta ut ur mitt system.
Samma mamma hade även lagt upp bilder på sin ettåriga dotters ögoninflammation.
Tack för att du delar.
Min favorit blogg är den som Kissie skriver.
Det är underbar! Jag fattar absolut nada!
Det är en massa glada gubbar & hihin. Foton av konstiga bröst & skojiga kläder. Lite som att titta på Teletubbies...
Om det hade varit konst, så hade jag bugat mig i djup vördnad.
Fuck you Andy liksom...
Bleknosbloggen känns plötsligt lite töntig. Outvecklad & osidosatt...
Jag vill kanske &så ha dagensoutfit bilder & solbrännetips?!?
Jag vill &så lotta ut läppförstoringar till höger & vänster & låta er veta exakt vad min mumsiga frukostsmoothie inehåller.
Men det blir inte så.
Det blir inga bilder.
Det blir ingen bikini.
Inga drinkar eller närbilder på infektioner.
Det blir bara text.
& knappt det...
Det blir blott en tummetott
Eftersom jag är så vansinnigt inresserad av plagg...

tisdag 26 april 2011

Humdrum Feast

Det har varit högtidshelg i vårt avlånga land.
Det har varit firning av Påsk.
På påsk så ska man äta massor med ägg, ty det hör seden till.
Man skall även äta sill & potatis, skinka, köttbullar, lax...
Påminner inte ovanstående specerier om det som serveras under julhelgen?
Eller det som vi, efter smågrodornasnoan, inmundigar på midsommaraftonen?
Sill, potatis & upphottade ägghalvor med en klick majo & räkor vi har pillat på... & lax.
Vid fest & gamman så har vi en stående meny skulle man väl kunna säga...?
Nu undrar jag: Är detta det godaste vi vet?
Jag tänker att det finns massor med annat gott.
Delikatesser som vill smeka din gom.
Färger & smaker från fjärran länder.
Konsistenser som får dig att tänka på sammet & sirap.
Men av någon mystisk anledning så har vi valt just denna smått osannolika kombination av råvaror då det ska slås på stort.
Det finns ju både rätter & buffér som är långt mer smaskiga än just sill&potatisskinkaköttbullarägghalvormedmajo&räkorsomvipillatpå&lax.
Tyffeln, vart tog den vägen?
Skulle man inte kunna variera menyn lite från högtid till högtid?
Om vi ska gå efter den tjocka boken med liten text som vi kallar för vår religion, så skall vi under påsken käka ål & apelsiner.
Länge så har man trott att det naggades lammgryta, ost & bröd vid den sista av afton dinéer. Men vid utförligare forskning så visade sig vara just ål & apelsiner.
Äsch då!
Det låter äckligt. Då är det lika bra att ta till den pålitliga jultalriken...
& all denna must? Julmust, Påskmust, Sommarmust, Törstmust. Musttörst.... Är det den godaste läsken? Enligt min mening så; Nej! & jag är ju en pålitlig källa med tanke på mitt obegränsade sockermissbruk.
Det jag längtar efter är omväxling.
Bara lite & inget farligt.
Vi kan kanske börja med att lägga majon & pilleräkorna på en avocadohalva istället för en ägghalva?
Såsåså...
Lugnt & sakta.
Med små små steg skall vi försiktigt närma oss livsmedel som är goda på riktigt.
Med varsamma händer skall vi kombinera smaker som faktiskt passar ihop.
Vi tar det coolt.
Vi tar det kallt.
Överallt...

måndag 18 april 2011

Finding the Black Lodge

Jag hittade dit.
Jag gick över sly & klippor.
Plötsligt var jag där.
I Nattmansskogen.
Nattman är ett gammalt gediget yrke. På den tiden då vi fortfarande avrättade skumpatrask & anat löst folk, så kallade vi bödeln för just Nattman.
Nattmannen avrättade bovar & slaktade hästar.
Sedan vi slutade med detta barbareri så fick nattmannen andra yrkesuppgifter.
Så som att tömma latriner & gräva ner kadaver.
Nattman, rackare, flåbuse...
Kärt barn har många namn.
Ganska nära prinsesshålan så finns det ett berg. På berget finns det en skog. I den skogen huserade Nattmannen förr om åren.
Bland kalkfyllda kärr & träsk. Bland djurhudar & träck, bodde han i denna enahanda slyskog.
Idag var jag där & hälsade på.
Där finns numera ett riktigt kusligt kolonistugeområde.
Små hittepåruckel.
Byggda av jag vet inte vad.
Containrar som är rostiga & låsta med rejäla bultlås. Stugor med blekta gardiner i fönstren, tittar du noga så ser du att många av fönstren är även försedda med galler.
Arga katter som du inte vill klappa. Deras päls är matt & full med knutar.
Skrotupplag med saker som för längelänge sen kanske hade någon form av funktion. Vindflöjlar som pinglar lockande i vinden.
Hundar som slänger sig mot staketen & vrålar i vredesmod.
Ett hål som någon grävt. Eller är det en fälla? Eller en grav...
Plötsligt gal en tupp. Sen gal tjugo tuppar som bor i det trängsta av härbren.
Postlådor som glömt sin adress. Varför haltar damen framför mig så dant? Bär hon på ett vedträ månne? Varför har mannen med hammaren ena armen i gips? Är det banjoplink jag hör från stugan med igenspikade fönster?
Vem har målat på träden vid kärret? & varför?
Jag går runt i detta allra mest surrealistiska av gökur.
Runt, runt...
Det finns inga stigar i skogen.
På höjden skymtar jag ett duvslag.
Nu blir det bråttom hem.
Solen gassar & bleknosen svettas nattmanssvett på hela ryggen.
Benen rör sig fortfort.
Trycket över bröstet lättar när jag ser motorvägen.
Bilarna kör fortfort.
Men i skogen är the owls not what they seems to be
and they say: Fire walk with me...

söndag 17 april 2011

Barnbegränsning

Lurade av månaden April så skall vi nu börja längta till blomstermånaden Maj!
Vi skall låta vårkänslorna bubbla i kroppen.
Vi skall längta efter kyssar på klippor & skär.
Vi skall sippa rosé vin & maltbryggd ur blå burkar.
Vi skall vara på ett sjuhelvetes gotthumör helt enkelt!
Det som har smolkat min bägare fylld av vitsippor idag är: Barn.
Dom har börjat sälja majblommor.
Plötsligt heter alla barn Damien.
Med små portföljer i långa lämmeltåg kommer dom sättande, dessa framtidens entreprenörer.
Köp, köp, köp en majblomma. Köp av mig. Köp.
Vad får dig att tro, lilla blomsterkrängare, att om jag just nobbat din vän som går trettio cm framför dig, att jag då skulle häpnas så mycket av ditt lilla bedårande barnaväsen att jag köpte en majblomma av dig istället?
Risken är ju inte överhängande, eller hur?
Överallt är dessa små nasare.
Uteserveringar, spårvagnar, inne i matvaruaffären...
Deras hopp om att tjäna storkovan har vänt deras pupiller innåt.
Käken är slapp & led när dom upprepar mantrat "Köp,köp,köp en majblomma. Köp av mig. Köp"
Zombieland.
Det finns &så domsmå förnumstiga, söndercurlade kidsen.
Dom som ger svar på tal.
"Varför inte då?"
"En krans då?"
"Har du inga pengar? Vi följer dig till bankomaten."
"Nej du ljuger. Du har ju ingen majblomma!"
Jag har den på en annan jacka hemma...
"Det tror vi inte på!"
Jo, det är sant.... Varför står jag här & förklarar mig för dig. otäcka lilla flugherre!?!
Gå hem! Lek med lego! Mobba den tjocka! Bygg en borg eller vad ni nu brukar göra! Stå inte här & jiddra med mig. Gå hem!
Jag sålde själv majblommor i min ungdom.
Efter jultidningsfjaskot insåg jag begränsningen med att bo i en skog.
Jag sålde en blomma till pappan.
Jag sålde en blomma till mamman.
Förmodren & förfadren var kapitalister, så till dom sålde jag en krans.
Men ett nej är alltid ett nej, vare sig det gäller våldtäktsmän eller blomsterbarn.

torsdag 14 april 2011

Curriculum vitae

Bleknosen söker jobb.
Det är lite som att ringa till heta linjen.
Det brusar & är ostrukturerat.
Hallå...? Hallå...? Ensamma röster i ett hav av längtan efter svar.
"Nej, tejaterchefen är inte inne."
Kommer tejaterchefen tillbaka? frågar jag då.
"Njaeää... Tejaterchefen har så mycket att göra så tejaterchefen kommer kanske aldrig mer att svara i telefon..."
Tror du att tejaterchefen kan ta emot ett mail? undrar jag påstridigt.
"Njaeäää... Tejaterchefen har ju som sagt väldigt mycket att göra..."
Finns det någon annan med en smula inflytande som jag kan byta några ord med?
"Njaeääää... Det kanske är jag då..."
Ok. Då skriver jag ett mail till dig. Jag är alltså en frilansande tragedienné som suktar efter ett arbete. Vad har du för mailadress?
"Jahaaa... Med då borde du ju tala med tejaterchefen."
Jamenellerhur!!!

 När man söker jobb på detta vis så, efter att har blivit runtskickad & bortkopplad några varv, är det alltid någon som ber dig att skicka ditt uppdaterade CV.
Det gör jag lydigt.
CVt har bild & en pedagogisk uppläggning av text, omöjlig att missförstå.
Cvt sätts sedan i pärmen.
"Vi måste ha ditt uppdaterade CV att sätta i pärmen."
Nu undrar jag: Finns pärmen?
Hur många pärmar finns det?
Vem har tillgång till pärmen?
Vad har den för färg på ryggen?
Ligger den i en monter likt Gustav Vasas bibel? Tummad & silverbeslagsförsedd?
Är den aktualliserad? Eller ligger det små skådespelaretsningar från 1541 däri & väntar på att bli uppmärksammade?
Är det så att när den sönderstressade tejaterchefen har tjugo minuter över, tar ner pärmen från hyllan & kikar nyfiket på vad Bleknosen & dom andra larmaporna har haft för sig dom senaste århundraderna?
Hoppas!
Jag hoppas så att det värker i min vita märg!

fredag 8 april 2011

En enklare uppdatering av tekniken

Bröder & systrar i Sodom & Gomorra!
Jag har förstått att det är lite trixigt att kommentera här i min lilla cyberrymd.
Jag ber om ursäkt för detta.
Har dock inte den allra minsta aning om varför...
Kan trösta er med att det är bänglit även för mig som stolt ärgarinna & matrona.
Ibland säger datamaskinen att jag inte får komma in på bloggen eftersom jag inte har något googelkonto.
Då blir jag vred & trycker på alla tangenter samtidigt!
Efter en stund vinner jag teknikens sympati & blir insläppt på en stilla nåder...
Varför är det ingen som vet.
Vem är det som tar det slutgiltiga beslutet?
Säkert Caligula eller någon annan maktfullkomlig...
Men kommentera gärna om ni orkar & får.
Jag har nämligen lärt mig hur man svarar på kommentarer!
Det tog tid, men nu kan jag.
Jag blir glad för en kommentar. Det är en bekräftelse på min existens.
Då pirrar det så lustigt i mitt hjärta & mellan snövita lår.
Som en enklare orgasm.
Ett leende sprids på hennes torra läppar...

torsdag 7 april 2011

Fotografi fasa

Säg omelett!
Eller inte...
Bleknosen passar mycket dåligt på stillbilder.
När det är levande liv så kan man röra sig, stanna bara så länge man själv vill.
Eller vad man själv håller för, ska kanske tilläggas.
Då kan jag lura dig att mitt hår är tjockt & att jag är smal & smärt om midjan...
Ystert kan jag dra förbi som den sötaste av virvelvindar.
Men gud nåde illutionen om jag råkar stanna upp.
Eller ännu värre- blir fångad på bild.
Då spricker det.
Plötsligt så ser jag hur illa det är. Det som jag tidigare avfärdat som hjärnspöken & komplex, visar sig vara den allra mest kristallklara av sanningar.
Shit pommesfrites!
När det är dax att posera så brukar jag vända mina pupiller innåt & dra mitt ansikte bort från det kolsvarta objektivet.
Detta gör att jag får en mycket märklig min som inte kan tolkas som annat än obehaglig.
Dumt att bli skådespelare när man är kameraskraj.
På tejatern fotograferas det ständigt & jämt!
Bilderna läggs upp på olika internetforum eller delas friskt ut till alla former av presskontakt.
När jag läser tidning i lugn & ro kan jag plörsligt få se mig själv.
Klumpen.
Kameran lägger inte bara på fem kilo, den lägger även lock på självkänslan.
Men jag försöker & tränar.
Smilar & juckar.
Making love med denna tekniska pryl som tar min själ.
& lämnar tillbaka den i ett uruselt skick...