Avlatsbrev

Jag vill bli ren genom bikt.
Förlåt mig, men jag vill bekänna.
Erkännde i tidigare inlägg att jag som ung åt massor med olika sorters lim.
Det är dock inte det enda...
Jag har, nu rodnar jag lite lagom katolskt, även ätit en tjuvhand!
När jag var något form av barn, så fanns det automater utställda på gator & torg. I dom stoppade man sin veckopeng & ut kom en plastask med en tjuvhand i.
Tjuvhanden var tillverkad i ett kletigt, plastigt form av silikonmaterial.
Om man kastade den på väggen så fastnade den där. Man kunde humpa lite med den & pga sin elastisitet & sitt klet kunde den även hämta mindre föremål.
Den blev lätt dammig men gick att tvätta.
Min var blå.
Den såg god ut.
Jag var svältfödd på godis & vips! Så hade jag käkat upp hela tjuvhanden!
Hela.
Mycken plast i orolig barnabuk.
Sa att jag hade tappat den. Skammen var total.
Såg framför mig hur tjuvhanden låg & skvalpade bland magsyror & havregrynsgröt. Blå & blank.
Vet inte riktigt varför jag åt upp den.
Det var väl en form av saknad efter något.
Den smakade ingenting. Det hade räckt med en liten bit, men jag åt hela jag.
Undrar om den ligger kvar där inne? Blå & blank.
Jag forsätter att undra vad det är som fattas mig...

Åh, nu känns det lite bättre!