fredag 12 augusti 2011

Ålderlåtning

Vilken ålder är jag i?
Har helt tappat greppet.
Är jag ung & lovande?
Är jag gammal & förfaren?
Nu har jag suttit & känt efter i säkert en halvtimme. Men jag känner ingen ålder alls.
Helt tomt på år & tid.
Det är mycket som pekar på att jag är fasligt gammal.
Har ju enda sedan jag var någon form av barn, sett mig som en trind tant åttio plus.
Men jag har ingen bostadsrätt.
Har inget sparkonto, pensionsförsäkring, barn, husdjur, bankman, advokat, fast jobb, ordnad ekonomi, sambo, skiljsmässopapper, sommarstuga, gräddsnipa, ledbesvär, vigselring, politisk åsikt, diskreta guldsmycken, semesterdagar eller regelbundna tider.
Kanske jag rent av är ung & yster?
Ung & dyster?
Mina vänner brukar ägna sig åt en enklare mobbing angående mina val av älskare. Dom tenderar nämligen att vara rysligt gamla.
Sextio år är ingen ålder på en häst, resonerar jag & känner mig jämnårig.
När man är osäker på sin egen ålder så kan det vara trixigt att marknadsföra sig själv.
Som ung & hungrig eller fasligt förfallen.
Lite olika i olika kommuner...
Det som tyder på att jag fortfarande är ung är att struktur mig saknas, & att det inte råder någon brist på barnslighet.
Får nog fundera vidare på det här...
Just nu känns jag mest som Italiensk handelskorrespondens & det har jag faktiskt ingen som helst åsikt om.

2 kommentarer:

  1. Med tanke på hur förskräckligt längesen det var som din penna var här ... så måste du ha blivit mycket gammal -?- men du ÄR fortf Ung & Lovande - Garanterat - kanske rentav Ung & Yster !

    SvaraRadera
  2. Min penna ska skärpa sig en smula nu när livet återgått till någon form av normalitet (jaja, hoppet är det sista som överger mig...) Eller så kanske jag bara har blivit ung & lat...

    SvaraRadera