Barnbegränsning

Lurade av månaden April så skall vi nu börja längta till blomstermånaden Maj!
Vi skall låta vårkänslorna bubbla i kroppen.
Vi skall längta efter kyssar på klippor & skär.
Vi skall sippa rosé vin & maltbryggd ur blå burkar.
Vi skall vara på ett sjuhelvetes gotthumör helt enkelt!
Det som har smolkat min bägare fylld av vitsippor idag är: Barn.
Dom har börjat sälja majblommor.
Plötsligt heter alla barn Damien.
Med små portföljer i långa lämmeltåg kommer dom sättande, dessa framtidens entreprenörer.
Köp, köp, köp en majblomma. Köp av mig. Köp.
Vad får dig att tro, lilla blomsterkrängare, att om jag just nobbat din vän som går trettio cm framför dig, att jag då skulle häpnas så mycket av ditt lilla bedårande barnaväsen att jag köpte en majblomma av dig istället?
Risken är ju inte överhängande, eller hur?
Överallt är dessa små nasare.
Uteserveringar, spårvagnar, inne i matvaruaffären...
Deras hopp om att tjäna storkovan har vänt deras pupiller innåt.
Käken är slapp & led när dom upprepar mantrat "Köp,köp,köp en majblomma. Köp av mig. Köp"
Zombieland.
Det finns &så domsmå förnumstiga, söndercurlade kidsen.
Dom som ger svar på tal.
"Varför inte då?"
"En krans då?"
"Har du inga pengar? Vi följer dig till bankomaten."
"Nej du ljuger. Du har ju ingen majblomma!"
Jag har den på en annan jacka hemma...
"Det tror vi inte på!"
Jo, det är sant.... Varför står jag här & förklarar mig för dig. otäcka lilla flugherre!?!
Gå hem! Lek med lego! Mobba den tjocka! Bygg en borg eller vad ni nu brukar göra! Stå inte här & jiddra med mig. Gå hem!
Jag sålde själv majblommor i min ungdom.
Efter jultidningsfjaskot insåg jag begränsningen med att bo i en skog.
Jag sålde en blomma till pappan.
Jag sålde en blomma till mamman.
Förmodren & förfadren var kapitalister, så till dom sålde jag en krans.
Men ett nej är alltid ett nej, vare sig det gäller våldtäktsmän eller blomsterbarn.