Kuckelikuk!

Ibland.
Skrämmande ofta.
Så brukar män, båd godsägare & drängpilt, fråga undertecknad varför hon är så sur.
Undertecknad är sällan sur.
Betänksam, grubblande, depressiv & introvert: Ja.
Men sur....
Nej.
Det finns faktiskt inget högt ph-värde inneboende.
Men dock denna ständiga frågan:
"Varför är du så sur?"
Ofta så har den utsatte, självutnämde, fixarfrasse & tillika lägereldstrubaduren, ett redigt svar på detta höga utslag på lackmuspappiret.
"Hon har fått för lite kuk!"

Men betänk dock...
Kanske är det så att undertecknad har fått för mycket kuk!?!
Det kan vara så att alla dessa kukisar har gjort henne gruvligt besviken...
Eller hur?
Dom kanske har visat sig från sin allra sämsta sida & inte någonsin kommer att bli uppbjudna till dans igen...
Ja, så kan det faktiskt vara...
Att dom, så till den milda grad, varit hopplösa & gemena så att intresse helt har avstannat!
Så kan det vara.
Han tycker att jag är sur.
Pga För mycket kuk!
Tänkte kanske inte så långt...
Ett ok som en jasägare skall bära.
Djefla karl!
Som Strindström sa.