.... We are going to crashland in a few minutes...
Flyga flygmaskin.
Känns inte det lite random sådär?
För det första: Bleknos tycker att det är knepigt att tinga sin biljett via datamaskin.
Detta beror på, dels en Ågren inför beslutstagande & det definitiva.
& dels denna humanitära oro över tekniken kontra människobarnet.
Det kommer att bli tilt & trassel med andra ord!
Men när man, mot förmodan, lyckats med denna trapetskonst så är man tillåten att bege sig till detta underland som vi kallar flygplats.
(Men i den nordligaste hembyggden heter det dock fortfarande flygstation....)
Då kommer mailen.
Med mystifika referensnummer & bestämda förhållningsregler.
Men bleksvettig panna packas sedan resväskan noganoga.
Hemma lämnas molotov cocktails & skarpslipade samurajsvärd.
Hur mycket parfym innehåller parfymflaskan egentligen?
Kan ögonbrynspincetten åka i handbagaget eller måste den lindas in i stryktålig ylletextur & packas längst ner i Amerikatkofferten?
Har jag något att förtulla?
Räknas medikamenter som livsmedel eller knark?
Vad är knark?
Är Alvedon knark?
Knarkar jag?
När går flygbussen & hur i sådana fall betalar jag biljetten på detta förgängliga fordon?
Ska jag skriva in mitt bokningsnummer i apparaten eller ska jag gå direkt till incheckningen?
Va fan.
Direkt till incheckningen.
Det var fel-börja om.
Gud, vad många olika flygbolag det finns.
Klistra klisterremsan rätt på väskan.
Svårt att bemästra...
Legitimation & fingeravtryck.
Är detta det sista jag ser av mitt bagage någonsin?
Klarar jag mig igenom säkerhetskontrollen?
Blir orolig att jag, helt ovetande har både intimsmycken & höftleden full av metallspik.
Det verkar gå bra...
Nej, av med skorna.
Varför tog jag på mig dom antika, lårhöga snörkängorna?
Det bildas kö.
Marinblåa män med högavlönade yrken swischar förbi mig.
Kvinnor med kavaj, karriärknut & välmanikyerade naglar tittar bistert på min slarviga uppenbarelse.
Phu!
Inne i den gyllende kretsen.
Ombord på det efemära färdmedlet.
Hur många tidningar får man ta?
Händerna är redan fulla av trycksvärta...
Varför lyfter vi inte.
Ingen vet.
Flygmadamer viskar i mikrofoner om att "Crossbording check. Bording complete."
Aeronauten ser vi inte röken av....
Ibland trillar motorer & andra väsentliga delar av & arga resenärer ska ombokas genom olika svävande boknings system. Ibland så är någon borttappad eller en misstänkt terroristkappsäck försenar start & landning.
Men ibland så kommer man iväg.
När locket bankar mot min trumhinna & vi trotsar tyngdlagens bestämda form, så bryr jag mig inte om att oroa mig ang vilket rullband jag skall hämta ut bagaget vid.
Plötsligt doftar allting Juicy Fruit.
Det pirrar i allas magar & vi får välja mellan kaffe & the.
Då känner jag mig rik.
Trots att jag så sällan betalar mina flygresor själv....
Ps. Skulle himlans gärna vilja jobba som väskrönkare på en flygplats.
Endast av nyfikenhet...
& lite för att det påminner i sin melodisats om "fanjunkare"... Ds
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar