Gloria victis eller Att fika i en metropol

I Hufudstaden kostar en kopp the sextio svenska riksdaler.
Den billigaste sorten.
Fem kronor extra skall jag betala för att få en skvätt mjölk i pokalen med guldnektar.
Jag får inte röka på uteserveringen.
Jag får inte bära ut thekoppen själv.
Det skall personalen göra när/om dom har tid.
Jag ska sitta på korgstolen & vänta lydigt som under den strängaste bdsm session...
Kan inte ens röka lite avspänt & upptaget.
Bara vänta.
I Hufudstaden tar det fyrtio minuter att bre en macka.
Det skall vara ägg på.
& kaviar.
Det är kanske det som gör det så himlans trixigt...?
Jag måste påminna tre gånger.
Sen kommer den.
Bestick?
"Det kan du gå in & hämta!"
Livsmedel är jag icket betrodd att kånka ut men verktyg såsom bestick är tydligen ok.
Jag hämtar bestick.
Snottar en servett & väntar på servettillägg på notan.
Smörgåsen kostar åttio svenska riksdaler.
"Vi har tagit för lite betalt av dig. Du bad om tomat & det kostar tio kronor extra."
Du är 19 år & vill jobba med media.
Du hatar ditt jobb & föraktar dina kunder djupt.
Varsågod.
Här får du tio kronor.
Nu åker jag till Karthago & går på konditori.
Ira furor brevis est.
Eller en uppgivelse...