torsdag 13 januari 2011

Immortal imagination

Jag låtsas!
Jag har alltid låtsas.
Kanske därför valde jag mitt yrke.
Pga låtsasheten.
Kan bli så in i bänken fascinerad av någon som låtsas bra.
Det bästa med att låtsas, är just att man låtsas.
Plötsligt kan jag bli den jag vill.
En modig.
En orädd.
En sån som tänder grillen i det mäktigaste spöregn.
Den som hissar segel mot främmande land.
Hon som är navet i förförelsen.
Dottern som ärvde omvårdnaden.
Systern som bar dig över ett berg.
Den underbara, uppblåsbara...
Hittepåt get oss en chans till. En chans att förså & upprätthålla.
En chans att låtsas att Ryska postens regler är dom mest omutbara.
En chans att tro att det vi ser faktiskt hände...
Nåja, höga kindben & sekiner på kontot är ju otäckt overkliga i våran överkommelse.
Låt oss låtsas.
Ty jag älskar detta medel.
Det är min luft.
Är min rök...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar