onsdag 8 december 2010

I signad juletid

Undertecknad är ingen riktig nostalgiker.
Har inget krav på traditioner.
Förknippar julen med lättantändlighet & otillräcklighet.
Detta gör att mina jular blir väldigt olika & spännande.
Ibland julaste med frugan iförd pyjamas & välfyllt drinkbord. Ibland julaste hemma hos Riksdagsman men en förkärlek till historisk matlagning. Det kan gås på julmässor annostäders. Det kan hälsas på familjer med julstinna barn. Det kan dansas runt en gran så ystert att julenissarna kastar upp en smula. Hemma hos översättare har jag ätit spädlamm. På soffor har det somnats iförd lackmask & utan en tanke på den högtid som vi alla rustar för redan i september. Lite olika sådär....
Under många år så var jag volontär på Pingstkyrkans julfirande för samhällets olycksbarn.
Det var fint & mycket nyttigt.
Jag fick en bra kontakt med Pingstmadamen her self. Hennes son var tydligen missionär långt ned i det mörkaste Afrika. En bedårande tant som faktiskt inte försökte frälsa mig...
Hjälpte till i köket tillsamans med kocken Lennart som i sin ungdom hade druckit T-sprit & inte såg ett dyft.
Men vi fick ihop ett överdådigt julbord trots allt.
Volontärinsatsen gick främst ut på att lyssna.
Lyssna till allas historier. Hur det hade blivit som det hade blivit. Hålla i gamla köldskadade händer. Gråta & sjunga en smula & bjuda på cigg.
Jag lärde mig mycket där.
I en illa upplyst lokal som bygger på frivillighet & tro. Ljusår ifrån Lindexunderklädeskampanjer & hemma spa, trots att vi befann oss blott ett stenkast från NK...
Ett år ville Pingstisarna att jag skulle läsa julevangeliet, skådespelerska som jag var.
Uråldrig ljudanläggning riggades upp & i min nervösa version så fanns även Kejsar Kvidevittus med. Det hör man inte så ofta.
När ängeln kom & talade med herdarna så tänkte en annan att det var dax för att dramatisera en smula. Brötade på med änglatordunen så en rundgång av himelska mått infann sig.
Det blev öronbedövande & fnissigt.
Ett av mina sämre uppträdanden.
Ett av mina finaste minnen.
Inför nästa jul så ringde jag Pingstisarna & frågade vilken tid jag skulle komma.
"Tack, men du behövs inte." svarade dom.
Kanske hade dom hittat en annan ängel?
Liten tår på solfattig kind.
Om inte Pingstkyrkan vill ha mig, vem vill ha mig då?

2 kommentarer:

  1. Vi vill mer än gärna! Kom snart!
    Puss & Kram
    Mostern

    SvaraRadera
  2. Åååh, det här inlägget är så tragikomiskt och vemodigt vackert! Så precist balanserande på den vassa eggen. Julkärlek till dig!
    Eller god fortsättning, kanske man ska säga. Ser fram emot att få min tillvaro under 2011 upplyst av dina klokskaper!
    /H EA

    SvaraRadera