måndag 14 september 2020

On a bed of roses

 

Klump.

Kan det vara något annat än en klump?

Inte just nu

Kanske har det aldrig varit något annat.

Någonsin

Fast för länge sedan så fick jag argument på att den fungerade.

Nervändar & sånt

Blodtillförsel & sånt

Dom sa att den var varm & trång.

& vips, så stoppade dom in saker där

Små & stora saker

Olika saker

Väldigt med diverse saker & vissa var lena som avokadokärnor

Sen ville dom stoppa in mer

Fler & fler & mer

Ända upp till armbågen ville vissa & inget kändes kallt & det går ju alltid att varva ner

Det är då ingen större ansträngning från min sida

Bara lite tiden.

Bara lite tid att behöva övervinna

& lite plastsaker & sånt

Händer & vrister & somatosensoriska system som bultade i bingen

Trycker man väldigt hårt längst nere på skrovet så blir den trängre sa dom

Så det trycktes & trycktes som stämplar på Gråmunkeholmens storhetstid.

Gråbröder med klitorishuvor på skulten

Pater med längtan till sigma & oideum

Det var nära att det blev en klump där &så men jag slutade att ha  nävar där när det blev tal om röntgen & gasbinda & sånt där som man kan få

Då tänkte jag på opium istället.

Där alla ligger stilla i sina våningssängar & orkar knappt inte stå på tå längre.

Jobbigt var det, att stå på tå.

Trampdynorna fick visst fjäll & man blev väl räddare & räddare för hälarnas slamrande mot furu & lamell.

Klumpen måste ha kommit i April, fast jag minns inte vilket år.

Men det var varmare än vanligt & det var dags att lufta & då märkte jag plötsligt att det hade blivit en klump.

Inget att göra åt ärrvävnad, fick jag kärvt konstatera & lufta vidare.

Det verkar som om den där April var väldigt längesedan för nu känns klumpen som en vana.

Tänker sällan på den förutom när jag ligger såhär helt stilla & minns vad jag brukade nyttja sådan tid till.

Vill inte påstå att det på något vis är ledsamt.

Bara nog,

Tänker jag

När jag blir osäker så försöker jag att tänka på opium

Eller röntgen & gasbinda

Ingen är så snäll som jag, brukar jag tänka.

Att vi är ifred nu.

Hjälptes åt att bli ifred

Hjälptes åt så vi kan sitta på kalla stenbänkar eller nerpissade kollektivtrafiksäten utan att infektionsrisken berör oss nämnvärt.

Våra munnar är stängda i blodskam förenad och Bartholin har blivit förflyttad till ett nytt kontorslandskap & fått högre lön.

& häcken?

Den växte kämpahög, kämpahög, kämpahög

& häcken växte kämpahög, kämpahög

 

 

 

 

 

 

 

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar