söndag 16 juni 2013

Vi måste med all vår styrka & ömhet skydda glädjens lilla snigel

Tvättkorgen har kapitulerat.
Böjt sin rygg under mitt slarv.
Gått liksom upp i limningen.
Inte för att en räknat med särskilt högpresterande kvalitet, men ändå.
Sig själv skall hon skylla som det står i skriften.
Helig eller ej...
Överallt ligger det pinnar som borde bli till hus.
Hus som inte hunnit byggas.
Svansarna är tappade & pojken i sagan spikar fast svansarna på gråa moln på ängens klorofyll.
Det doftar av något annat här.
Svårt att placera men inte helt främmande...
Om nätterna regnar det.
Vargen ylar.
Ylar av hunger & klagar.
Rödluvor passar i vargamagar.
Alla doktorerna & handläggarna & knappstöparna & skattvaktarna har gått på semester så allt vi andra kan göra är att vänta.
Blunda & vänta & klafsa runt här på myrarna.
Hjortron?
Nej, inte säsong.
Det är noga det där med säsonger.
Gäller att liksom hänga med...
Tvätten måste hängas.
Men den borde tvättas först.
Därför delas den prydligt upp i olika praktiska påsar & gradantal.
Sen då?
Då fyller vi i alla papper & överdoserar sköljmedel för att vi kan & för att vi vill dölja.
Den lilla snigeln aktar sig & hoppas att vargarna är där dom borde.
Hoppas.
Hoppsan.
Hopslå.
Läser en tidning som angår det skrå som en inte längre tillhör.
Jaja,
Alltid lär man sig något.
Som det står i skriften.
Helig eller ej...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar