onsdag 5 juni 2013

Bakom mina solglasögon kan jag va...

Jag såg henne gå framför mig.
Hon hade långa shorts & ett sommrigt linne.
Jag tog av mig solglasögonen för att se hennes kulörer utan sepiafiltret.
Hon har en ergonomisk ryggsäck.
En stark rygg.
Hon är på väg & njuter av det fina vädret.
Då slår det mig att hennes goda hållning nog beror på att hon har växt som människa efter sin skilsmässa...
Den skedde mitt i livet & var såklart jättejobbig för hela familjen. Men tack vare sitt sociala nätverk & goda utbildning, så fick hon all hjälp hon behövde. Arbetskamraterna ställde upp till hundra procent. Hennes föräldrar hjälpte till med barnen & hela förra sommaren fick Max & Anjelica vara på familjegården utanför Nora nästan hela sommarlovet. Då hade hon gott om tid att få i ordning i nya lägenheten & han faktiskt även med en veckas semester med sina allra närmaste bardomsvänninor Klara & Liselott. Väl behövligt måste jag säga. Nu har hon kommit till rätta i dom nya kvarteren & barnen har fått många goda vänner. Hon är inte redo för ett nytt förhållande, men tycker att det är trevligt att flörta på tex after worken. Hon har under våren gått en Abf kurs i växtfärgning & sista veckan i Augusti så ska hon åka på fördjupningskursen ute på Orust. Då får barnen en trevlig vecka i Nora är planen...
Jag blir så himlans glad att hon har det så bra!
Att hon klarade livskrisen så galant.
Stora tårar fyller mina melerade.
För att det är så fint.
Fäller ner solglajorna & snyftar en smula i klänningfållen.

Men annars fungerar medicineringen utmärkt!

2 kommentarer:

  1. Du är så bra, tror att jag känner något liknande som det du beskriver så utmärkt träffande; om inte annat så blev det av betydelse alldeles särskilt för mig. Ville bara skriva att det var så bra fångat, den där känslan...

    SvaraRadera
  2. Kära Miamili!
    Tack så hjärtans!

    SvaraRadera