Bleknos kan ingenting om styckningsscheman.
Jag fick ett rött förkläde & pryade för allt vad tygen höll.
Tyvärr så har en inte så mycket till kallskänkeutbildning, tyvärr så har en dåligt med både kassavana & verklighetsförankring...
Men det gick under omständigheterna hyfsat.
Saker som jag har lärt mig på min prövopraktik:
Farbröder borde tänka mer på sin artikulation när di handlar charkuterier.
Det underlättar att betala med kort.
Flankstek går utmärkt att grilla men bör marineras innan.
Ostsnören är vassa & kan skada tex små fingrar.
Sivans hushållsost är god & inmundigas med fördel till champange.
Det finns fasligt många sorters färs.
Det finns fasligt många sorters korv.
Det finns fasligt många sorters handbakat knäckebröd.
Farbröder köper rätt skumma grejer såsom kalvsylta & blodkorv.
Tanter blir otrevliga om inte det finns lammstek att tillgå.
Jag är värdelös på huvudräkning.
Det äts mycket bacon.
Föreståndaren sa att jag var en finfin skådespelare.
Sen förfasades både han & övrig personal över att det var så dåligt med kunder dagen till ära.
En rodnad spred sig då på fläskkorvsfärgad kind & jag valde att inte tala om att med mig hade dvärgförbannelsen dragit in i butiken...
Sen slog det mig att förbannelsen kanske blommar extra friskt sedan jag gick ur svenska kyrkan...
Fast det var ju ett par år sedan.
Måste nog gå med igen...
Offra några lamm till alla tanters stora förtjusning.
Amen.
Imorgon ska jag söka jobb på Tempo.
Var inte avundsjuk, det kommer nog att gå åt en mildare pipsväng...
Det var iallafall vad sierskan Kassandra viskade i mitt öra runt halv fyra tiden denna välsignade vårdag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar