Borgelighetens diskrekta charm

Jag har alltid haft klövar.
Hängbuk & juver.
Eftersom barnabördan var långt ifrån tankelängtan så var det tydligen oväntat att möta en sådan ofuktsam kviga.
Eftersom vi bruksdjur sällan tittar varken åt höger eller vänster & det enda vi kan göra av vårt syrade gräs, är just champange.
Det skall vi passa oss för, ty vi är ju blott kreatur.
Skall bliva vid den det läst som av hemmandsägaren är uppfunnen.
Vi kreatur som inte vet.
Som aldrig har sett sfären utifrån vår egen spilta.
Som inte förstår den verkliga världen.
Vi kreatur får våra klövar klippta.
Vi är så många.
Vi står på led & väntar på att den rustinne bödeln ska låta bilan falla över våra långt gångna hälar.
Pulpor punkteras.
Klyvs & yvs
Men gången blir inte styvs
Endast skakel
vackel.
Sen får vi stå.
Stå.
& stå.
Stå i väntan.
Stå i trängtan.
Bröst som dras ned till marken.
Bröst som funktion.
Mjölkande eller blott en strimma av näring.
För oss näringsfattiga gjuts det genast en dödsmask.
Men oftast vet vi inte det.
Våra pälsar är inte kammade på eoner av tid & vi råmar efter att bli borstade.
Bli födda med frystorkad pellets & en karess på snoriga mular.
Trampar i mitt kätte.
Väntar på godkännande & nyttjande.
Väntar på betydande & acceptans.
& råkar snegla in till min systers bås.
Där jag ser din arm glida in i hennes tilltalande, innersta, fitta
& ser din glädje över att den inte är min
Fitta
Ofruksamma
Näringsfattiga
Tillgängliga
Tillmötesgående
Frånstötande
Illasmakande
Fitta
Som aldrig blir för omfattande, som aldrig blir för kyffig, som aldrig blev habil, trots en dannemans dikt.
Så slår han osanningen ur sig själv & i mitt, av hans egen, påhittade chateau.
Men mina klövar är kvar
& min pulpa
Som blöder
Som varar
Än mer än det som var