Som en killing utan gäng

Jag har alltså mött honom.
Den forne kaffekokaren.
Den mobbade sängvätaren.
Killen som är full av revanchlystnad & harm.
Vi kan kalla honom "Kanoncastaren"!
Kanoncastaren bjöd in Bleknos till en enklare provfilmning.
Hurra & lycka. Hopp om existensberättigande & sekiner!
Denna provfilmning var dock inte för någon specifik roll, utan Kanoncastaren vill bara sondera terrängen i Västra Götaland.
Jag fick en text mig tillmailad & diverse regler som Kanoncastaren tycker att det är viktigt att tänka på vid en provfilmning.
Efter första genomläsningen av detta masterpiece fattade jag nada.
Med god vilja & en sjuhelvetes fantasi, så kunde man vagt ana en historia bakom dessa ord som doftade tidig nittiotalssåpa.
Jag gick dit, påläst & sökajobb trevlig.
Det verkar bra. Fin lokal. Trevlig & bra motläsare. Allt hade flutit som honung en högsommardag om inte Kanoncastaren själv hade varit där.
Sicken party pajare!
Maken till oartighet.
Ett bemötande som han själv nog skulle kalla för proffetionellt, men som föremål för bemötandet, måste kalla intet annat är ohyfsat.
Slyngelaktigt.
Under den förskräckliga halvtimme som denna "provfilmning" pågick så lyckades han kasta så mycket smuts, förolämpa så till den milda grad, att Bleknosen än i dagsläget knaprar novalucol.
Han äger attributen. Skäggstubben, slappa tröjan, dyr jeansen, samt ironiska skor & scarves.
Armarna är pyntade av spretiga tatueringar som han själv nog skulle kalla konst.
"Alltså det föreställer ju ingenting. Ironiskt & provocerande va?"
Nja...
Han kan allt!
Casta, regissera, skriva manus, you name it!
"Alltså, i film kan man ju klippa." Informerar han förnumstigt.
Livsfarlig kille att ge en maktposition. Ty han härskar genom kval.
Byrålådan är full av filmmanuskript, hjärtat fullt av längtan.
Varje kväll tummar han på filmfestivalskatalogen.

"Snart. Om en vecka. Då blir jag kung i baren. Ska knyta kontakter. Till varje pris.
Tänk att få stå vid baren & plötsligt höra en röst "Kanoncastaren! Det var länge sen!!"
Att få stå & slänga käft med Reine Brynolfsson... eller kanske Peter Andersson. & hur dom presenterar mig för en berömd regissör som kanske heter Alfredsson i efternamn. "Är det du som är Kanoncastaren? Hört jävligt mycket gott om dig." & brudar som kommer fram till vårat bord, fan vad lätt det går... "Äh, jag är ju inte bara castare utan jag regisserar & skriver manus &så... Har några jävligt spännande grejer på gång..." Hinka bira. Snacka film. Kolla brudar. Garva. Fan, vad lätt det går..."

Det är ingen som någonsin mera ska doppa Kanoncastarens huvud i en ospolad toalett. Ingen som hånar hans läs & skrivsvårigheter. Ingen brud som nobbar när han har så mycket att erbjuda.
Hans väsen törstar efter den makt & inflytande som skolgårdens demoner hade på hans arma barna år i, låt oss säga Falkenberg...
Byrålådan full med filmmanuskript, hjärtat fullt av längtan.
Hur som haver så tycker jag att Kanoncastaren är fel man på fel plats.
Han är otrevlig & dryg.
Hade jag ett filmbolag så skulle jag passa mig noga för att ha Kanoncastaren som repesentant.
Sharlatan
hela dan!
Varje ruttet lingon som du kastar på någon annan får dig att växa, vi fattar det Kanoncastare.
Men skärp dig.
Du är vuxen & borde kunna kosta på dig en smula ödmjukhet.
Du borde släppa en fis & inse din begränsning.
Ty du är blott en killing som letar efter ett gäng.
Men betänk att stygga killingar få stå i spiltan mol allena...