Ibland kommer jag till dig i flerpack.
Ofta när din ekonomi är skral & kvantiten är det du prioriterar högst.
Ibland är jag tjock, ibland är jag tunn.
Det beror på väverskor & efterfrågan.
Min klassresa har varit lång & brokig.
Jag minna my golden years då min existens förknippades med kvalitet & pärlbeströdd välfärd.
Jag tittade lustfyllt på det shanor som låtsade mig genom att måla mitt kännetecken på sina orörda kroppar.
Som en tatuering av underkastelse...
Då njöt jag!
Kände mig som en pascha omgiven av den mjukaste sand & åtrå.
Nu kan man nästan räkna mig som en form av basvara.
Hela tiden blir jag utsatt för försök till förändring & förbättring. Men mitt sinne är slugt & min utveckling bakåtsträvande.
Det är väl min sämsta sida om sanningen skall fram.
Men du behöver mig.
Du behöver mig för att känna dig klädd & skyddad.
Jag kan både hålla in dig & puffa upp dig beroende på om jag är på mitt exlusiva humör...
Jag sätter höga krav på din omvårdnad & skötsel.
Ger dig tvättråd.
Det gradantal & torkningprocess jag kräver måste du finna dig i. Annars lämnar jag dig då du minst önskar det.
När du är nyduchad & mjuk, stessad & sårbar. Då väljer jag att svika dig.
Ler i mjugg åt din stress.
Ler i mjugg därför att om du trotsar mig så kommer världen omkring dig att se att du är slarvig & billig!
Nej, jag har inget kvinnoförakt. Skulle förmodligen behandla mansfolk på samma nedlåtande vis om dom hade mod nog att nyttja mig...
Jag tycker om min makt!
Jag tycker om min armé av maskor.
Jag ser till att dom får jobba ordentligt, maskorna...
Jag är din mästare, din herreman, din grevinna Markies de Sade.
Jag är din strumpbyxa & du kan aldrig, aldrig lita på mig...
är rubriken månne ett citat från den utmärkta filmen Angel?
SvaraRadera