Det ska få lysa klart
Det lilla ljus jag har
Det ska få lysa klart
Lysa klart
Klart
Klart
Lysa klart
Hur då?
Undrar jag då.
Denna monotona julefröjdasvisa bjuder upp till eftertanke & fantasi!
Tolkning & tystnad.
Ska det få lysa klart som en molnfri sommarleks himmel?
Lysa klart som milan, ledsagande en rusig kolare?
Eller helt enkelt bara få lysa klart.
Lysa klart
Klart
Klart
Lysa klart
En mol allena, styvsint, julkonsument som gör sitt eget experiment angående stearinkvaliteten hos olika grosshandlare?
Hur länge brinner det lilla ljusvekegarnet egentligen?
Är det någon skillnad på Jysk & Ikeas parafinierade mattrasor?
Eller är den högtidsaftne upprepningssångaren bara mån om att ljuslågan skall sprida sin värme så länge som
möjligt?
Eller är det bara ett svepskäl för att inte gå & lägga sig?
Uppe en timme till eller två.
I den ständiga väntan på Godot...
Sätter det ej under skäppan, nej
Det ska få lysa klart
Sätter det ej under skäppan, nej
Det ska få lysa klart
Lysa klart
Klart
Klart
Lysa klart
Åhå!
Nu kanske det talas slang!
En liten obstinat människospillra med pyromantendenser & hjärtedjup bitterhet, sitter i ensamhetshörnan & bligar på förgörarlågan.
& vem trampar inte fram på bryggan utanför?
Jo Skepparen!
Denne manschauvinist som skulle lära människoskrället nit & mod i kanske en så känslig ålder som nio.
År.
Eller elva.
Denne krokbehängde överstestyrman som bara skrattade & skrek okvädes ord då vinden bet i rödlätthyn & saltvattnet slog upp över stövelskaften.
En auktoritet som skall aktas & inte brännas (fast det kliar i hela tio förfrysta fingerstumpar) på risbålet indränkt med aceton & den starkaste av arrak.
Jag sätter det ej under skepparen, nej
Det skall få lysa klart.
Lysa klart
Klart
Klart
Lysa klart
Eller bruden som inte tänker tacka ja.
Men drabbad av sin kvinnoskuld & tungtystnad inte vill förstöra festen.
Låt dom få lysa klart.
Måtte frestaren blåsa liv i socknens alla kronljus med sin delade tunga!
Måtte frestaren låta mig, insmord i honung, försvinna som en oljig ål.
Utan att di märktet!
Building a house of fire baby!
(Som Alice Cooper skulle ha nynnat...)
Ja.
Så kan det bli.
När julstessen icke infunnit sig.
Förlåt.
måndag 19 december 2011
söndag 11 december 2011
Cheesus
Låt mig berätta om ostfolket.
Vi är ett folk som råkar till utseendet påminna om ost.
För det mesta hushållsost.
Vit & rund.
Välvda & fylliga, går bra ihop med vin.
Smälter lätt & hyvlas försiktigt.
Ystad & yster.
Undvik att stoppa oss i tub.
& tänk alltid på att det festligaste med ost är just konsistensen...
Vi är ett folk som råkar till utseendet påminna om ost.
För det mesta hushållsost.
Vit & rund.
Välvda & fylliga, går bra ihop med vin.
Smälter lätt & hyvlas försiktigt.
Ystad & yster.
Undvik att stoppa oss i tub.
& tänk alltid på att det festligaste med ost är just konsistensen...
måndag 5 december 2011
En form av fallatio
"Ska du äta kuk till middag?"
Frågar den välklädde mannen mig på en resa med spårvagn ca kl 16.30, en vanlig onsdag i västsvensk kuststad.
Han är inte full.
Bara en vanlig göteborgare full av testosteron, spex & spratt.
Anledningen till hans finurliga fråga var att, i Bleknos kjolklädda knä tronade 4 st vacumförpackade laxkorvar i sin genomskinliga plastpåse.
Aha!
Äntligen en anledning att asocciera till kuk!
Han plirar busigt mot mig som för att bjuda in till bal på rajtantajtan slottet.
"Öh? Va? Nej..." säger, den för dagen, icket impulsrika Bleknosen.
Spefågeln tar sats för att fyra av nästa narrstreck angående något kukkul.
"Det där var onödigt sagt!"
Bleknosen har vaknat till.
Hon rynkar både panna & näsa för att riktigt illustrera hur onödigt sagt det faktiskt var.
Då får upptågsmakaren nog!
"Men det var väl ändå helvete också!
Får man inte skoja nu för tiden?!?
Vavavavavavava!?!
Tro fan att det är krig & helsike om man inte ens får skoja på lokaltrafiken längre!
Varför är alla så sura?
Jag blir så förbannad!!
Inte få skoja det allra minsta lilla!
Fyyyyyyyyyyyyyyyy faaaaaaaaaaaaaaaaan!"
Han talar till ett folk.
Han talar till ett land, en spårvagn full av partypajare.
& den värsta av dom alla är blekfisen med knät fullt av kuk!
I harm lämnar han sålunda denna spårvagn nr 9.
Kvar är Bleknos med en ganska så oangenäm känsla i hjärteroten.
Humorlös & korvhungrig.
På promenaden hem analyseras händelseförloppet i olycklig hjärna.
Jag tycker faktiskt inte om när främmande människor talar om kukar med mig.
Om vi, kära göreborgare full av spex & spratt, hade den minsta lilla ankytning till varandra så hade det inte varit så jämrans faligt.
Men det har vi ju inte!
Du måste lära dig att kukhyss kräver sin tajming.
& sin publik.
En publik som du på något sätt borde känna.
Eller i allafall ha sagt "Hej" till, innan underlivshumorn får spira fritt.
Det du &så måste tänka på är att inte skälla ut ditt oanmälda publikum även om hon visar sig vara en sällsynt tradig tös.
& jag har faktiskt humor!
Men jag anser inte att man måste ha på sig tyrolerhatten var eviga dag.
Dessutom så är den svår att matcha till tex förhudsrosa, som jag såklart denna glädjens dag hade, den goda smaken, att klä mig i...
PS.
Laxkorv är en mycket god, lätt rökt korv som innehåller:
Laxkött
Solrosolja
Ris
Potatisflingor
Dill
Salt
Kryddor (tex chili, lime...)
Skinnet kallas för collagenskinn, det har jag alltså inte orkat googla. men det är säkert bra & nyttigt.
DS.
Frågar den välklädde mannen mig på en resa med spårvagn ca kl 16.30, en vanlig onsdag i västsvensk kuststad.
Han är inte full.
Bara en vanlig göteborgare full av testosteron, spex & spratt.
Anledningen till hans finurliga fråga var att, i Bleknos kjolklädda knä tronade 4 st vacumförpackade laxkorvar i sin genomskinliga plastpåse.
Aha!
Äntligen en anledning att asocciera till kuk!
Han plirar busigt mot mig som för att bjuda in till bal på rajtantajtan slottet.
"Öh? Va? Nej..." säger, den för dagen, icket impulsrika Bleknosen.
Spefågeln tar sats för att fyra av nästa narrstreck angående något kukkul.
"Det där var onödigt sagt!"
Bleknosen har vaknat till.
Hon rynkar både panna & näsa för att riktigt illustrera hur onödigt sagt det faktiskt var.
Då får upptågsmakaren nog!
"Men det var väl ändå helvete också!
Får man inte skoja nu för tiden?!?
Vavavavavavava!?!
Tro fan att det är krig & helsike om man inte ens får skoja på lokaltrafiken längre!
Varför är alla så sura?
Jag blir så förbannad!!
Inte få skoja det allra minsta lilla!
Fyyyyyyyyyyyyyyyy faaaaaaaaaaaaaaaaan!"
Han talar till ett folk.
Han talar till ett land, en spårvagn full av partypajare.
& den värsta av dom alla är blekfisen med knät fullt av kuk!
I harm lämnar han sålunda denna spårvagn nr 9.
Kvar är Bleknos med en ganska så oangenäm känsla i hjärteroten.
Humorlös & korvhungrig.
På promenaden hem analyseras händelseförloppet i olycklig hjärna.
Jag tycker faktiskt inte om när främmande människor talar om kukar med mig.
Om vi, kära göreborgare full av spex & spratt, hade den minsta lilla ankytning till varandra så hade det inte varit så jämrans faligt.
Men det har vi ju inte!
Du måste lära dig att kukhyss kräver sin tajming.
& sin publik.
En publik som du på något sätt borde känna.
Eller i allafall ha sagt "Hej" till, innan underlivshumorn får spira fritt.
Det du &så måste tänka på är att inte skälla ut ditt oanmälda publikum även om hon visar sig vara en sällsynt tradig tös.
& jag har faktiskt humor!
Men jag anser inte att man måste ha på sig tyrolerhatten var eviga dag.
Dessutom så är den svår att matcha till tex förhudsrosa, som jag såklart denna glädjens dag hade, den goda smaken, att klä mig i...
PS.
Laxkorv är en mycket god, lätt rökt korv som innehåller:
Laxkött
Solrosolja
Ris
Potatisflingor
Dill
Salt
Kryddor (tex chili, lime...)
Skinnet kallas för collagenskinn, det har jag alltså inte orkat googla. men det är säkert bra & nyttigt.
DS.
torsdag 24 november 2011
Vi mötte ett skepp i den svalkande monsun
Vi lever inte i ett patrikariat!
Tänk att man lär sig nya saker varje dag.
Denna torsdag 2011-11-24 fick jag på den hårda vägen lära mig att fadersväldet blott är dikt & förbannad lögn!
Så där ja!
Där fick hon något att fundera på.
Jag fick även en kortfattad lektion i hur himlans synd det är om män.
I allmänhet.
Vita, rika & hetrosexuella i synnerhet.
Visste vi om att män är så förföljda & utsatta att dom har gått om både judar & muslimer på diskriminationsskalan?
Visste vi om att männen dragit det absoluta nitlotten i universums tombolahjul?
Visste vi att män idag lever som slavar, omyndigförklarade, i det folkhem som dom så tappert byggt upp?
Nä!
Det hade vi faktiskt ingen aning om!
Men nu när man hör det så...
Detta matriarkat som vi kvinnor har tjatat oss till har gjort männen så illa, så illa.
Det finns faktiskt kvinnor som slår sina män!
Det finns faktiskt kvinnor som åker till det djupaste Afrika för att knulla underåriga män! (Förlåt, bli knullade av, ska det nog stå... Ja, du fattar varför...)
Det finns hemliga armér av otacksamt kjoltyg som bara vill mörda & lämlästa & inte alls bevara världsfreden!
Sagt är sagt kommer aldrig mer igen klick lås dubbellås!
Ja, där dog ju den diskussionen.
Finns det en diskussion överhuvud taget?
Bleknos är trött.
Bleknos vill inte vara med.
Bleknos är hjärtligt less på patriarkat, som inte finns. Våldsbrott som inte syns. Idioti & våldtäkter.
Alla män är inte våldtäktsmän.
Nej.
Det är klart.
Hur fan skulle det se ut.
Ingen har sagt det.
Men tvinga mig inte att gå runt att känna tacksamhet inför detta självklara faktum.
Debattören Sören (vi kan kalla honom så) spottade giftgrodor till höger & vänster, som vore vår domedag nära.
"Sluta nu", vill Bleknos säga "Du gör alla ödsliga & tomma i hjärteroten."
Men han fortsatte med oanad espri.
Det oroväckande är att han nog ser sig själv som en liberal libertin, medan vi andra bara ser den galne insändarskribenten iförd Ring P1 keps.
Debattören Sören har fått mig på ett ledset geupp humör.
Plötsligt slår det mig att jag bor i ett land vars främsta exportvara är en bok som heter "Män som hatar kvinnor".
& en man gör verkligen det.
Jag mötte honom ikväll.
Det enda jag kan säga är:
"Simma Pär! För du är ute på jävligt strömt vatten..."
Tänk att man lär sig nya saker varje dag.
Denna torsdag 2011-11-24 fick jag på den hårda vägen lära mig att fadersväldet blott är dikt & förbannad lögn!
Så där ja!
Där fick hon något att fundera på.
Jag fick även en kortfattad lektion i hur himlans synd det är om män.
I allmänhet.
Vita, rika & hetrosexuella i synnerhet.
Visste vi om att män är så förföljda & utsatta att dom har gått om både judar & muslimer på diskriminationsskalan?
Visste vi om att männen dragit det absoluta nitlotten i universums tombolahjul?
Visste vi att män idag lever som slavar, omyndigförklarade, i det folkhem som dom så tappert byggt upp?
Nä!
Det hade vi faktiskt ingen aning om!
Men nu när man hör det så...
Detta matriarkat som vi kvinnor har tjatat oss till har gjort männen så illa, så illa.
Det finns faktiskt kvinnor som slår sina män!
Det finns faktiskt kvinnor som åker till det djupaste Afrika för att knulla underåriga män! (Förlåt, bli knullade av, ska det nog stå... Ja, du fattar varför...)
Det finns hemliga armér av otacksamt kjoltyg som bara vill mörda & lämlästa & inte alls bevara världsfreden!
Sagt är sagt kommer aldrig mer igen klick lås dubbellås!
Ja, där dog ju den diskussionen.
Finns det en diskussion överhuvud taget?
Bleknos är trött.
Bleknos vill inte vara med.
Bleknos är hjärtligt less på patriarkat, som inte finns. Våldsbrott som inte syns. Idioti & våldtäkter.
Alla män är inte våldtäktsmän.
Nej.
Det är klart.
Hur fan skulle det se ut.
Ingen har sagt det.
Men tvinga mig inte att gå runt att känna tacksamhet inför detta självklara faktum.
Debattören Sören (vi kan kalla honom så) spottade giftgrodor till höger & vänster, som vore vår domedag nära.
"Sluta nu", vill Bleknos säga "Du gör alla ödsliga & tomma i hjärteroten."
Men han fortsatte med oanad espri.
Det oroväckande är att han nog ser sig själv som en liberal libertin, medan vi andra bara ser den galne insändarskribenten iförd Ring P1 keps.
Debattören Sören har fått mig på ett ledset geupp humör.
Plötsligt slår det mig att jag bor i ett land vars främsta exportvara är en bok som heter "Män som hatar kvinnor".
& en man gör verkligen det.
Jag mötte honom ikväll.
Det enda jag kan säga är:
"Simma Pär! För du är ute på jävligt strömt vatten..."
tisdag 22 november 2011
Förmäten fabulisering. Eller: Atthaförmyckettid
Ibland är det som om den vita bilen förföljer mig.
Ibland är det som om andra balkongen på huset mitt emot tänder sin lampa samtidigt som jag.
Ibland anar jag ögonkast i nacken...
...eller ugglebarn i dymossen...
Ibland ägnar jag dagar åt endast svärmerier.
Ibland knackar det på luftslottsporten.
För det mesta inser jag att detta endast hemsöker mig på grund av ett behov att bli synliggjord.
&, för all del, en smula behövd...
Ibland är det som om andra balkongen på huset mitt emot tänder sin lampa samtidigt som jag.
Ibland anar jag ögonkast i nacken...
...eller ugglebarn i dymossen...
Ibland ägnar jag dagar åt endast svärmerier.
Ibland knackar det på luftslottsporten.
För det mesta inser jag att detta endast hemsöker mig på grund av ett behov att bli synliggjord.
&, för all del, en smula behövd...
måndag 21 november 2011
Konsten att få nobben
Oya
Nda
Mde
Kámoj
Cám
Tsaa
Haw
Hawaa
Meley
Nee
Geen
Gai
Mah
Indi
Ankobi
Jo
Ne
Jok
Arangkwa
Iyanga
Yelem
Aydelem
Aye
Ie
Way
Cuwa
Ti
Nari
Na
Dah
Ma
Polyeda
Lay
Laa
Lela
Voch
Che
Nu
Daabi
Non
Nun
Iyat
Mam
Ba
Win
Aqa
Keawai
Janiwa
Jani
Janixay
Gata
Yox
Gila
Sinalubiri
Ahah
Nangwa
Enna Ayi
Yagam
Hais
Katiri
Yok
Queta
An
Aach
Koa
Koko
Nei
& så fortsätter det.
Dag efter dag.
Från världens alla hörn.
Ge mig den inte!
Ty jag vill icket ha den.
Nobben.
Nda
Mde
Kámoj
Cám
Tsaa
Haw
Hawaa
Meley
Nee
Geen
Gai
Mah
Indi
Ankobi
Jo
Ne
Jok
Arangkwa
Iyanga
Yelem
Aydelem
Aye
Ie
Way
Cuwa
Ti
Nari
Na
Dah
Ma
Polyeda
Lay
Laa
Lela
Voch
Che
Nu
Daabi
Non
Nun
Iyat
Mam
Ba
Win
Aqa
Keawai
Janiwa
Jani
Janixay
Gata
Yox
Gila
Sinalubiri
Ahah
Nangwa
Enna Ayi
Yagam
Hais
Katiri
Yok
Queta
An
Aach
Koa
Koko
Nei
& så fortsätter det.
Dag efter dag.
Från världens alla hörn.
Ge mig den inte!
Ty jag vill icket ha den.
Nobben.
söndag 20 november 2011
Unguis incarnatus
Är jag en kvinna som använder nagellack?
Passar det mig?
Ska jag ha rött mustigt med viss avflagnad?
Eller ska jag ha en fräch fransk manikyr & håret i en enkel hästsvans?
Se där!
Ännu ett val mellan den sedesamma jungfrun & den respektfulla skökan...
Som alla andra dagar, som alla andra val...
Det känns tryggt.
Det här med lacket är lite av en nagel i ögat för mig.
(Håll i hatten för här blåser det tydligen skrattvindar...)
Lösningsmedel, filmbildare, mjukgörare, färgpigment.
& en doft som lovar yrsel & beroendeframkallning.
Åh! Det luktar ljuvligt!
En litenliten flaska & en pyttefnaskig pensel.
Jättesvårt att måla prydligt.
Lite som målarböcker från barndomen. Där ett litet streck utanför linjen var lika med offentligt spöstraff...
Nej.
Visst ja.
Undertecknad nyttjade ju aldrig målarböcker.
Dom fördragna linjerna skulle visst vara hämmande för min kreativitet sades det...
Men i allafall: Nu är nageln målad.
Då måste Acetonflaskan fram.
Alla utanförfläckar måste suddas bort. (Acetonet doftar &så paradis & synd...)
Nagellack på golv & tak.
I bommullshår & på hemmakostym.
Lacket är inte riktigt torrt, men man känner ändå efter.
Då bildas exakta avbilder från ditt fingeravtryck. Ett på varje nagel.
Sen är det bara att vänta till stenhårdheten har inträtt.
Sen kan man i godan ro sätta sig i det dunkla hörnet & klösa bort alltihop!
Bita, riva, sarga, rista,rafsa & krafsa.
Klösa in små mönster i väggar & hud med nyförlista nagelstumpar.
Stopp & väx är besegrat redan i den tidiga bardomens ljushylta dagar, som doftade multivitamintabletter & morgonurin.
Korta stumpnaglar rengörs från fängrester av det ljuvliga acetonet.
Svider i lite i sår & sprickor.
Men så rent det blir!
Jag vill vara en nagellackskvinna!
Med glitter & hela nagelband.
Med långa hygieniska naglar.
Naglar som det inte fasnar ebolavirus & trollträck under.
Men mina mjuka naglar måste vara korta.
Annars vill dom riva mina läppar blodröda.
& sådanda ticks anses ju nuförtiden som extremt oattraktivt...
Passar det mig?
Ska jag ha rött mustigt med viss avflagnad?
Eller ska jag ha en fräch fransk manikyr & håret i en enkel hästsvans?
Se där!
Ännu ett val mellan den sedesamma jungfrun & den respektfulla skökan...
Som alla andra dagar, som alla andra val...
Det känns tryggt.
Det här med lacket är lite av en nagel i ögat för mig.
(Håll i hatten för här blåser det tydligen skrattvindar...)
Lösningsmedel, filmbildare, mjukgörare, färgpigment.
& en doft som lovar yrsel & beroendeframkallning.
Åh! Det luktar ljuvligt!
En litenliten flaska & en pyttefnaskig pensel.
Jättesvårt att måla prydligt.
Lite som målarböcker från barndomen. Där ett litet streck utanför linjen var lika med offentligt spöstraff...
Nej.
Visst ja.
Undertecknad nyttjade ju aldrig målarböcker.
Dom fördragna linjerna skulle visst vara hämmande för min kreativitet sades det...
Men i allafall: Nu är nageln målad.
Då måste Acetonflaskan fram.
Alla utanförfläckar måste suddas bort. (Acetonet doftar &så paradis & synd...)
Nagellack på golv & tak.
I bommullshår & på hemmakostym.
Lacket är inte riktigt torrt, men man känner ändå efter.
Då bildas exakta avbilder från ditt fingeravtryck. Ett på varje nagel.
Sen är det bara att vänta till stenhårdheten har inträtt.
Sen kan man i godan ro sätta sig i det dunkla hörnet & klösa bort alltihop!
Bita, riva, sarga, rista,rafsa & krafsa.
Klösa in små mönster i väggar & hud med nyförlista nagelstumpar.
Stopp & väx är besegrat redan i den tidiga bardomens ljushylta dagar, som doftade multivitamintabletter & morgonurin.
Korta stumpnaglar rengörs från fängrester av det ljuvliga acetonet.
Svider i lite i sår & sprickor.
Men så rent det blir!
Jag vill vara en nagellackskvinna!
Med glitter & hela nagelband.
Med långa hygieniska naglar.
Naglar som det inte fasnar ebolavirus & trollträck under.
Men mina mjuka naglar måste vara korta.
Annars vill dom riva mina läppar blodröda.
& sådanda ticks anses ju nuförtiden som extremt oattraktivt...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)